Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, ska ta fram en vägledning om hur de brottsbekämpande myndigheterna ska förhålla sig till teknik för ansiktsigenkänning. Sverige är ett av de drivande länderna i arbetet.
Medieuppgifter har gjort gällande att det amerikanska företaget Clearview AI, vars teknik för ansiktsigenkänning bygger på insamling av bilder som ligger öppet på internet, används av myndigheter inom EU. Datainspektionen har i dagsläget ingen kännedom om att svenska myndigheter använder tekniken, men inleder tillsyn för att ta reda på om, och vilka, svenska myndigheter som använder Clearview AI.
– Vi gör nu en granskning där vi skickar ett antal frågor till Polisen, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Tullverket, Migrationsverket och ett antal andra svenska myndigheter. Vi vill veta om någon av myndigheterna använder Clearview AI och i sådana fall vilken rättslig grund de stödjer sig på, säger Elena Mazzotti Pallard, jurist på Datainspektionen och ansvarig för granskningen.
Huvudregeln är att det inte är tillåtet att använda teknik för ansiktsigenkänning om syftet är att identifiera en person. EU:s kamerariktlinjer anger tydligt vad som gäller för företag som använder teknik för ansiktsigenkänning. IT-advokaterna uppmärksammade i ett tidigare pressmeddelande att EDPB den 29 januari 2020 publicerades nya riktlinjer om kamerabevakning och ansiktsigenkänning, vars syfte är att förtydliga och ge vägledning till alla som vill bedriva kamerabevakning och ansiktsigenkänning inom EU.
Vill du veta mer om hur ovanstående kan påverka ditt företag, tveka inte att kontakta en IT-advokat.
